Tag Archive for: barn

by

Vi måste bli barn igen

Tänk hur livet såg ut när vi var barn. Det var bra då. Vi var ute och lekte i timmar, tjuv och polis, spelade kulor, byggde stora snögubbar, fotboll på rasterna, utebandy, 6:orna mot rubbet. Man såg alltid upp till de äldre och ville hänga med dem, hittade på bus, man frågade chans, var ihop i två dagar, tryckare på discot. Känslan när man fick sin nya cykel som man tjatat om. Vi var odödliga. Tiden flög och de gjorde vi också.
Vi var redo för livet, vi såg fram emot livet, vi skulle göra skillnad på denna planet. Folk skulle komma ihåg oss, vi skulle sätta avtryck.
Alla visste vad de ville bli, vi hade drömmar, stora drömmar. Ingen och inget skulle stoppa oss. Majoriteten av killarna skulle självklart bli proffs, det var fotboll, simning, hockey och skateboard proffs. Tjejerna var mer inriktade på musik, de skulle bli artister, skådespelare, de hade sin favorit i Spice girls.

Fanns alltid en tjej i klassen som var som en kille, åkte bräda och hängde med killarna. De var “tuffa” som vi. Man avslutade fredagen med roliga timman, alla skulle mima och dansa “vänster och sen till höger” dansen var genomgående. Själv var man AJ i backstreet boys. Det var pinsamt, samtidigt något charmigt i det hela.

Happy-Kids-
Sen hände något, någon tog död på den enkla fantastiska glädjen. Någon sa att vi inte ska tro att vi är något. Någon sa jävla blatte/svenne. Någon sa VÄX UPP. Vi började bli rädda, kroppen förändrades, rösten sprack, klassen skrattade. Plötsligt gick man ut nian och skulle börja på gymnasiet. Våra drömmar började sakta bli mer avlägsna, man skulle festa, man skulle bli full. Man skulle inte vara oskuld. Skita i skolan blev vardag för många. Sitta på datan hela natten och spela blev roligt, Msn var vårt Facbook. Man kom hem från träningen och loggade in, satte upptagen fliken för att visa lite att man är ”upptagen”. Den tiden blev annorlunda, bra på sitt sätt.
Dock började vi få en massa filter i huvudet, från vänner, lärare, media och skolan. Vi blev dödliga. Alla blev inte proffs, väldigt få blev om ens någon. Skolan lärde ut sina ämnen, istället för att fokusera mera på livet och förbereda oss. Visa oss verkligheten, lära ut de färdigheter som vi kan nyttja på ett effektivare sätt. Gustav Vasas framfart var viktig, vem som var USA:s 7 president var viktigt utav någon anledning. Hur människan fungerar och psykologi som är viktigt rör man knappt vid, enstaka fall endast. Plötsligt var man vuxen, klar med gymnasiet, ny examinerad från högskola/universitet. Vissa blir anställd  medan de flesta blir arbetslös, så ser det ut idag när man är klar med sin utbildning. Vissa hittar arbete men som inte kräver 15 års skolgång, utan ett arbete som vi kunde fått utan gymnasiebetyg. Man börjar fundera på ifall det verkligen var såhär livet skulle vara.

Man hör folk prata om stress och utbrändhet. Drömmen för många nu blir att bara hitta sig ett jobb. Sedan byta arbete många gånger för att få upp sin lön på en lagom nivå så man tjänar någorlunda bra. Vad man tjänar det är tabu, det ska ingen få veta. Väl på arbetet ser man människor som fungerar som maskiner från 8-16, de gör sitt, stämplar in och ut, ”så har vi alltid gjort” heter det ofta. Vi hinner inte drömma, vi har jobb att sköta, träning att passa, tv serier att följa. Vi har slutat prata med varandra, vi lever i vår egna värld. Man vet det mesta om alla via nätet. Man låtsas vara nyfiken och frågar vad folk gör när man väl pratar med dem. Vi går förbi gamla skolkompisar på stan och vet inte om vi ska hälsa för att man “tror” att den andra glömt men man vet att de inte har. Vi har blivit främlingar. Vad hände?? Så mycket potential som inte har kommit till nytta. Rädslan har blivit stor för att sticka ut eller testa något nytt. Rädslan för vad andra ska tycka. Barnet i oss har försvunnit.

Snart är vi gråhåriga, sega, och döende. Vi får ingen ny chans, tankar som tänk OM jag gjorde de jag velat. Tänk ifall ja inte blev så påverkad av andra och istället utmanade mig själv. Tänk om jag åkte till Afrika och byggde upp en skola som jag alltid drömt, tänk om.

Väck barnet inom dig, testa din idé, följ din magkänsla. Hitta tillbaka till dina drömmar, dina nya drömmar. Våga ge beröm oavsett vem det är, hitta det positiva. Hitta din passion. Testa en annan restaurang, boka in en träff med din gamla kompis för att prata gamla minnen. Var barnslig. Samla dina kompisar och åk iväg så som gänget ni var förut. Vi tar varandra och livet på för stort allvar, alldeles för stort. En sak är säker, vi kommer alla att dö, frågan är vad vi gör när vi lever. Misslyckas du så kommer du lära. Vi måste bli barn igen!

Författare: Drazen

"Logic will take you from a to b but imagination will take you everywhere" Albert Einstein